Det är med sorg jag måste konstatera att min favorittidning, Kapten Stofil, läggs ner efter elva år och fyrtio nummer.
Jag började prenumerera i samband med nummer tio, och köpte då även samtliga tidigare nummer. Det blir sålunda den andra tidskriften jag kommer äga i sin helhet (den andra är biltidningen Retro, som dock i någon mån kan anses ha återuppstått i och med tongivande redaktionsmedlemmars övertagande av Klassiker – en tidning som rekommenderas varmt för den ens marginellt bilintresserade), vilket börjar kännas som en otrevlig trend i den tidskriftssamlande delen av mina bokhyllor.
Kapten Stofil är en tidning som inspirerat mig enormt. Den här bloggen är i någon mån en andlig arvtagare till den. Det handlar inte om något så enkelt som, i likhet med tidningens hjältar Kapten Stofil själv och Den Maskerade Proggaren, försöka vrida klockan tillbaka. Jag tror David Nessle säger det bäst:
Å andra sidan har vi fungerat lite grann som ett kampanjorgan för det förflutna. Vi har på vårt stillsamma sätt försökt säga att det förflutna inte bara är dammigt, mossigt, passé och irrelevant – det är fullt av fascinerande företeelser och lär oss en massa om varför vi är som vi är i dag.
Det är precis det som jag försöker fånga upp här i bloggen. Om tidiningen slutar ges ut, så finns det fler av oss som söker upprätthålla dess ideal.
Lindengren, Nessle, Kristensson, Andersson, Wanloo, Wadling, och ni andra: stort tack för alla de där stunderna som bara en nyöppnad serietidning, en fåtölj och en kopp kaffe kan ge! Vi ses igen i nästa medium!
Läs mer: Expressen, Kaptenstofil.net.
Fordomsteknik 