Fordomsteknik

(detta inlägg är extrautrustning till januari månads uppslag i Fordomstekniks kalender för 2014)

Som vanligt med datorer i Sverige börjar allting i Linköping. Eller snarare: strax utanför Linköping. På Esso Motor Hotell i Ryd.

Det är januari 1978 och på mötet där på hotellet sitter Lars Karlsson som grundat företaget DIAB, Dataindustrier AB; tre personer från TV-tillverkaren Luxor i Motala; Karl-Johan Börjesson från Scandia Metric AB; och så universitetslektorn och läroboksförfattaren Gunnar Markesjö.

Markesjö har precis varit i USA och sett någonting nytt: små, billiga datorer avsedda för hemmet. Nu vill han se en sådan dator utvecklad i Sverige. DIAB har byggt kompakta mikroprocessorstyrkort för sågverksindustrin, Luxor kan tillverka hemelektronik, och Scandia Metric har byggt industridatorer och är intresserade både som utvecklare och säljare. De bestämmer sig på stående fot att utveckla den. DIAB konstruerar moderkortet och Luxor gör en komplett produkt runt det, med monitor från TV-tillverkningen och industridesign av Carl-Arne Breger, en av Sveriges största namn på området. Utvecklingen går blixtsnabbt och redan i augusti kan Sverige beskåda Advanced Basic Computer for the 1980’s – ABC 80.

För moderna, globala ögon kan det se obegripligt ut. Hur kan tre jättesmå företag i lilla Sverige få för sig att konkurrera med internationella elektronikjättar och göra en dator för svenska förhållanden?

Sverige var ett annat land på sjuttiotalet. Ett litet land, geografiskt och politiskt mitt mellan öst och väst, där neutraliteten satt i tapeterna. Ett land som dessutom visste att om man vill få någonting gjort så får man göra det själv, om än på en mycket begränsad budget. Här fanns därför två biltillverkare som var vana vid att sälja hälften av sin produktion inom landet, en inhemsk tillverkare av stridsflygplan (som för övrigt gjorde egna, större datorer), och en världsledande telekomtillverkare. Så varför inte egna datorer?

ABC 80 var influerad av datorer som Tandy TRS-80 och Apple II, som båda dykt upp året innan, och likt dem hade man valt åttabitarsprocessorn Z80 från Zilog. [Uppdatering: Apple II hade 6502-processor från MOS Technology] Men ABC 80 var betydligt kraftfullare: tre megaherz istället för en, 16 kilobyte minne istället för fyra. Grafiken var monokrom och datorn levererades med en Luxor-monitor samt en specialbyggd kassettbandspelare att spara sina program och filer på.

Liksom konkurrenterna hade man en inbyggd BASIC-tolk. Även där sken svenskheten igenom: strängvariabler skrevs inte med dollartecken som vanligt, utan med det neutrala, standardiserade och närmast oanvända ”sol” (eller ”currency sign”), ¤. Denna variant av språket visade sig i tester utnyttja hårdvaran väldigt effektivt jämfört med andra hemdatorers BASIC.

Priset låg vid sex tusen kronor (omkring tjugo tusen i dagens penningvärde), vilket var överkomligt nog för att tio tusen enheter skulle säljas. Det är en dator per 830 svenskar – vid en tid när datamaskinen fortfarande var ett väldigt svårbegripligt koncept för de flesta.

Med denna succé i ryggen fortsatte DIAB och Luxor att utveckla konceptet, och lanserade 1980 uppföljaren ABC 800. Hårvaran var snarlik den i ABC 80. Den stora nyheten var färggrafik, som kom från ett oväntat håll: den var exakt samma som i Text-TV. Det hade svensk TV introducerat 1979 – som andra land i världen – och det var en stor
medial nyhet i ett samhälle med två TV-kanaler. För Luxor som TV-tillverkare kom valet naturligt.

Denna gång var inte bara Linköping och Motala representerade, utan även Åtvidabergs stolhet Facit var med som tillverkare. Tanken var att Luxor skulle sköta om den svenska marknaden och Facit bygga datorer för export utomlands. Den östgötska datorn skulle erövra världen!

(Här tål det att nämnas att ABC 80 redan har exporterats: under en period licenstillverkas den i Ungern under namnet BRG80!)

Under ett par år kompletterades utbudet med fler modeller, 802 utan grafik och 806 med mer avancerad dito. Man satsade hårt på kontor, där
datorn blev en allt viktigare del, och 1983 var ABC 800 Sveriges med god marginal mest sålda dator för professionella ändamål.

Men 1983 knackade plötsligt omvärlden bryskt på dörren. IBM PC hade lanserats två år tidigare och datorindustrin blev sig aldrig mer lik. Nu introducerades den i Sverige. Redan efter ett år var det PC:n som sålde mest i Sverige. DIAB och Luxor gjorde en kraftsamling och släppte 1985 ABC 1600 (senare DIAB DS-90). Det var en helt ny generations dator som byggde på Motorolas processor 68008. Den har en megabyte minne, hårddisk och en egen variant av operativsystemet Unix, ABCenix (senare DNIX). ”Vem behöver vara PC-kompatibel?”, frågar Luxor i reklamen.

Väldigt många, visade det sig. Och Luxor hade problem med ekonomin sedan tidigare. Redan 1979 var de nära konkurs och i sjuttiotalets Sverige betyder det förstatligande. Finska Nokia går in som huvudägare 1984 och tar 1985 över de flesta delarna av det nu uppdelade bolaget. Ett av de första besluten blir att lägga ner datortillverkningen. Det blir slutet för ABC-serien.

Men DIAB fortsätter med sin nyutvecklade DS-90-serie datorer några år till. Den överlever ända till 1990 när företaget köps upp av det franska datorföretaget Bull.

Därmed tar den sista svenska hemdatorn ner skylten. En folkdator, från en tid då svensken körde Volvo, handlade på Konsum – och programmerade ABC-basic.