Bråttom bråttom: När året är slut

En kort notis: Ni som inte beställer kalender senast midnatt idag kan inte räkna med att få den innan nyår! Jag kommer nämligen behöva trycka nya, och det är oklart om jag hinner få dem innan julhelgerna. Betalningar via Paypal kommer till min kännedom fortare än bankgiro.

(beställningssidan finns här)

Annonser
Published in: on 17 december 2013 at 18:21  Kommentera  

Leverans!

Det är mycket kalenderinlägg just nu, men det ligger lite i sakens natur. Jag vill hur som helst nämna att alla ni som beställt kalendrar till och med igår kan förvänta er dem i posten i början på nästa vecka.

Ni företag som beställt kalendrar som julklapp får dem också levererade de närmaste dagarna.

Och ni som slutligen inte beställt: det är inte för sent än! Det finns ett mindre antal färdiga kvar, och om du beställer innan 16 december så hinner de fram till jul!

Published in: on 11 december 2013 at 15:44  Kommentera  

Kalendern är uthämtad!

En notis: kalendern är nu uthämtad från tryck! Och om jag får säga det själv så är den läcker som en liten pralin. Leveransen börjar i början på nästa vecka till de som beställt, men det finns fortfarande kvar för den som inte bestämt sig eller vill ha fler.

Uppdatering: för den som befinner sig i Linköping kan den också köpas över disk på Akademibokhandeln (Nygatan) samt hos Bengans Skivbutik.

klar(här hittar du beställningssidan)

Published in: on 6 december 2013 at 16:18  Kommentera  

En frostig bild och en livsberättelse

”Har du någon frostig bild?”, frågade Magnus när han skulle ompublicera mitt inlägg om julöl häromdagen. ”Något sådär småvulgärt med en flaska, nötter, levande ljus och en Microbee på ett bord?” Det hade jag inte. Min stora akilleshäl i dessa sammanhang är mina obefintliga fotografikunskaper. När jag kom hem efter senaste semestern hade jag bara tagit tre bilder – på hyrbilen, om den skulle bli skadad. Jag skulle, kort sagt, inte kunna fotografera mig ut ur en loge med dörrarna öppna.

Dessutom har jag skänkt bort min Microbee.

Men jag har dock ägt en. Jag hade en ganska substansiell samling hemdatorer under en period. Inte så att jag samlat målmedvetet eller så, men emellanåt har det dykt upp en eller annan dator som jag räddat från sämre öden, och med tiden blev det kanske mellan ett dussin och ett tjog. Allt från tidiga Pong-kloner till en Compis II med separat hårddisk, de flesta fullt fungerande.

Sedan flyttade jag, och då bestämde jag mig för att inte kånka med mig maskinerna. Jag tror jag hittade goda hem för de flesta. Men det var ett par maskiner jag inte kunde släppa. Mina Amigor, förstås, som jag köpt när de var hyfsat moderna.

Och så min Texas Instruments 99/4A.

Så nu häromdagen dammade jag av den, ställde den i köksfönstret, garnerade med en isländsk julöl, och knäppte ett par bilder men min (helt icke-fordomstekniska) mobiltelefon. Det blev julstämning på en gång.

Ti-99/4A är idag lite av en doldis i den tidiga hemdatorvärlden, ett kännarens val. Men den sålde faktiskt riktigt bra på sin tid, inte minst på vänster sida om Atlanten, och hade bortåt en tredjedel av marknaden under en period. Texas Instruments grundades 1951 som tillverkare av militär teknik, men hör hemma i historien som det företag som uppfann inte bara transistorn utan också den integrerade kretsen. Under sjuttiotalet var de en del av den vildvuxna miniräknarmarknaden, och de sålde också en del minidatorer (”mini-” som i ”kylskåpsstor”) under samma tid. Framåt slutet av årtiondet beslutade man sig för att också ge sig in i mikrodatorbranschen.

Men den åttabitars mikroprocessor man utvecklade blev aldrig klar. Istället högg man ett chip vid namn TMS9900 från hyllan, en sextonbitars processor från minidatoravdelningen på 3,0 MHz, och därmed kan vi bokföra Ti-99/4 (utan A, än så länge) som världens första sextonbitars hemdator. Tyvärr fick processorn tryckas ner i hemdatorn med ett digitalt skohorn. Minnet var nämligen åttabitars, så om processorn var snabb så blev hela datorn i slutändan långsammare än många konkurrenter när den dök upp 1979. Man hade dessutom en egen BASIC-variant istället för den variant från Microsoft som de flesta hemdatorer använde. Denna egna variant var också åtskilligt segare än Microsofts.

1979 var Ti-99/4 en ganska häftig och dyr dator, men redan året efter blev det svårare att sälja en sådan när Commodore, under sitt nya motto ”computers for the masses, not the classes”, släppte sin VIC-20. Det var en betydligt enklare dator, men också betydligt billigare, och TI befann sig omedelbart i ett priskrig. 1981 släppte man en uppgradering under namnet Ti-99/4A, där A betydde ett nytt, avancerat grafikchip. Den hade också ett rejälare (om än väldigt smalt, iallafall för mina händer) tangentbord, ett plug-and-play-system för extern hårdvara och stöd för en talsyntesenhet (som i Sverige såldes under det härliga namnet ”prator”). Men man fick snart lära sig att i konsumentvärlden betydde pris allt, och Commodore var helt enkelt bättre på att bygga billig elektronik. 1982 lanserade Commodore den legendariska C-64 och 1983 slängde Texas Instruments in handduken vad gäller hemdatorer.

Och 1983 var jag åtta år gammal, och satt storögd hos min kompis Martin i Vikingstad och tittade på när han spelade Parsec på familjens Ti-99/4A. Det var första gången jag hade med en dator att göra och det var vrålhäftigt. Nu har det gått 30 år sedan dess, och den andra halvan av den tiden har jag tjänat mitt uppehälle uteslutande på att programmera datorer.

För egen del dröjde det ända till 1990 innan jag kunde skaffa en egen dator (tidigare nämnda Amiga), men när min matematiklärare (Anders ”Gusten” Gustavsson, för övrigt mångårig ordförande i Svenska Volvo PV-klubben) skulle göra sig av med skolans Ti-99/4A så bad jag om att få den. Jag kunde nog ägna den lite mer kärlek än jag gör, men nu har jag iallafall berättat dess historia för er.

Sen öppnade jag ölen. Nja, jag letar nog vidare. Men datorn behåller jag.

Nedan: Parsec på en Ti-99/4A

PS. Det går att läsa åtskilliga texter ungefär som den här i min väggkalender för 2014! Beställ den här.

Published in: on 5 december 2013 at 21:48  Kommentera  

Sextonbitars julöl

Det är inte enbart gamla tekniska märkligheter jag skriver om. För ett par år sedan skrev jag en gästkrönika åt min vän Magnus Bark på hans Ofiltrerat, Sveriges främsta ölblogg, om den svåra frågan om julöl. Det är aktuellt igen, vilket han skriver om här.

(Bilden på sidan? Det är min Texas Instrument TI-99/4A som jag fick av min gamle högstadielärare i matematik, en av de få ur min hemdatorsamling som jag inte skänkt bort. TI-99/4A är intressant på så sätt att det var den första 16-bitars hemdatorn. Ölen har jag inte provat än, så den får du läsa om på Ofiltrerat.)

Published in: on 3 december 2013 at 12:37  Kommentera  
%d bloggare gillar detta: